söndag 27 september 2009

keeping cool

När jag satt i solen timmarna före start och var sådär buttert nervös som jag förstått att man ska vara innan lopp, hade jag en ganska invecklad inre debatt

(tänk Kalle Anka när en liten ängel viskar i ena örat och en lite djävul i andra, och tillslut sticker djävulen Kalle med treudden, och ängeln.... ok, det räcker så)

angående hur loppet egentligen skulle springas. Eftersom jag var kände mig lite allmänt formlös efter den där slängen av grisflunsan, och därtill är mycket dåligt backtränad, bestämde jag mig för att ta det lugnt minst 2 mil

(djävulen skrapade med bockfötterna, rispade mig med treudden, och viskade "2:15". Jag viftade bort honom från axeln och ängeln log belåtet.)

Ok, sagt och gjort, jag följde inte med i den pamplonska tjurrusningen i starten. Jag tog det extra lugnt i uppförsbackarna och hakade inte på de som ångade uppför i ett tempo som skulle knäckt Mustafa Mohammed inom 4 km. Jag tog det lugnt. Jag var cool som en swimmingpool. Gick några steg i de värsta uppförsbackarna. Njöt av loppet, solskenet, applåderade publiken och en gospelkör

(ängeln log blitt och fromt och jag borstade bort även den från axeln).

Inte förrän med tre km kvar blev det riktigt jobbigt (så lugnt tog jag det inte) men jag kunde ändå spurta sista km och gå imål med lite marginal till 2:20.

torsdag 24 september 2009

om gissningar

Lidingö på lördag. Dags att bestämma lagom tempo (en egentligen onödig gissningslek eftersom den planeringen brukar vara spräckt redan vid andra km-markeringen, men det ingår i ritualen).

Fakta: Jag sprang halvmarathon på 1.28 i juli. Jag har tränat ganska bra efter det. Jag har haft grissjukan förra veckan och inte tränat ordentligt på 2 veckor.

Den kvalificerade gissningen den här gången blir alltså 2:25 - 2:30. Om 2 dagar publiceras facit på www.lidingoloppet.se.