tisdag 30 augusti 2011

Förtydligande

Fast det där med meningslöst är inte något dåligt, tvärtom. Den stora meningslösheten i att målmedvetet investera stora mängder tid för att kunna springa så fort man kan tillbaka till samma plats man startade ifrån; just den stora meningslösheten är också är löpningens stora skönhet.

måndag 29 augusti 2011

Pointless

Ibland kan det ta ganska lång tid att komma igång riktigt med försäsongsträningen; det är vinter och glåmigt. Att gå utanför dörren kräver samma rituella korsning mellan hejaramsa och tics som höjdhoppare brukar syssla med. Flera gånger kommer man på sig själv med med att bygga ett ide av kuddar och filtar i övervintringssyfte. Tre-fyra förkylningar och några andra mer eller mindre motiverade svepskäl försenar den riktiga uppstarten.

Men så till sist får man några bra veckor, kommer upp i hygglig volym, tänker att "nu, äntligen"...

... tills man inser att klockan redan är september.


Med fyra-fem bra veckor i benen saknas förutsättningar för ett godkänt maratonlopp. Därför skruvar jag ned den planerade tiden över maratondistansen i Berlin från "godkänd" till "meningslös".
Förklaring: Under 3 är godkänt, kanske tom berömligt. Tider över 4 timmar är också berömliga (eftersom det då rör sig om någon som inte tränat särskilt mycket, och kan gotta sig åt att ha "orkat runt".  Just "orka runt" är det som imponerar mest på icke-löpare, som ställer sig frågande inför den egentliga skillnaden mellan 2.30 och 3.45.)

Springer man kring 3.15 har man däremot valt att slösa bort en stor del av sitt liv på ofta ganska tråkig och jobbig träning,  och hade man bara tränat lite mer uppstyrt så hade man presterat godkänt resultat. Men det gör man inte. Omdömet kan bara bli ...

Meningslöst


Men nästa stockholm-mara; då bövlar!